Kognition
Kognition behandlar de grundläggande psykologiska funktionerna som minne, beslutsfattande, emotion, uppmärksamhet och perception
På avdelningen bedrivs aktiv forskning inom ett antal områden, exempelvis:
- Beräkningsmässig kognitiv psykologi handlar om att använda matematiska modeller för att förstå psykologiska fenomen. Exempelvis studeras hur ords betydelse kan mätas, vilket har tillämpningar inom ett antal områden som värderingar av sociala grupper, barnspråksutveckling, terapi, och voalitet av aktiekurser, mm. Andra tillämpningar är neural nätverksmodeller av minne.
- Forensisk psykologi handlar om beskrivningar av brottsplatser och hur detta påverkas av ögonvittnenas minne, metakognition och social faktorer.
- Moraliska bedömningar påverkas av bland annat avstånd i tid och rum, där social kognition, minnesprocesser och bedömningar påverkar beslutsfattandet.
- Stereotyper och implicit inlärning studeras bland annat genom igenkänning av känslor i ansikten med både explicita och implicita mått.
- Auditivt brus har visat sig förbättra kognitiva funktioner hos person med uppmärksamhetsproblem.
Förbättrande av socialtjänstens möjligheter att korrekt bedöma vålds allvarlighetsgrad
Frågeställning: Vårdnadsutredningar handlar ofta om komplicerade bedömningar om fysiskt och psykiskt våld mellan mamman, pappan och barnen. Bedömningar av hur allvarligt våldet upplevs kan dock skilja sig år mellan offer, gärningsmän och de socialarbetare som utvärderar ärendet. Projektet syftar till att mäta skillnader i bedömningar av hur allvarligt våldet är mellan familjemedlemmar som upplevt våldet och socialarbetarnas utvärderingar. Publicerad forskning från vår grupp har påvisat systematiska skillnader i bedömningar av allvarlighet gjord på i en normalpopulation av personer som närvarat vid våldstillfället och en normalpopulation som läst om våldet; där dessa skillnader är kopplade till kalibrering, korrekthet och genus. Vår hypotes är att dessa skillnader även finns mellan familjemedlemmar i en vårdnadstvist och socialsekreterare som utvärderar dem, samt att utbildning och ett AI-baserat beslutsstöd kan minska dessa skillnaderna.
Period: 2024-04-01–2028-04-01
Finansiärer: FORTE
Kontaktperson: Sverker Sikström
Forskargrupp: Mats Dahl, Sverker Sikström, Leonard Ngaosuvan, Marta Lasota, Jenny Hagberg, Emma Claesdotter-Knutsson
AI-baserade språkmodeller för diagnos av depression och ångest
Forskarna i projektet vill utveckla AI-baserade språkmodeller som ska tillämpas i kliniska sammanhang för att stödja diagnostisering och uppföljning av depression och ångest.
Depression och ångest är en av vår tids stora folksjukdomar som skapar både ett stort lidande och kostnader för samhället. Mental ohälsa står, exempelvis, för nästan hälften av alla sjukskrivningar i Sverige idag. Att ge korrekt och tidig diagnos samt att följa utvecklingen av ångest och depression över tid är viktigt för att starta, ändra, eller avsluta rätt behandling vid rätt tidpunkt, något som påskyndar tillfrisknandet och minskar lidandet.
Period: 2022-01-01–2028-01-01
Finansiärer: Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse
Kontaktperson: Sverker Sikström
Forskargrupp: Sverker Sikström, Rebecca Boehme, Marta Lasota, Thibaud Agbotsok, Mariam Mirstrom
Huvudsökande: Sverker Sikström
Avdelnings-föreståndare
Sverker Sikström
professor
+46462228755
sverker [dot] sikstrom [at] psy [dot] lu [dot] se (sverker[dot]sikstrom[at]psy[dot]lu[dot]se)