Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Därför vill vi bli skrämda

utkarvad pumpa med läskiga tänder och lampa som lyser upp den inifrån. foto
Halloween-pumpa, foto Pixabay

Årets skräckhögtid Halloween närmar sig. Faktum är att lagom farliga faror fyller en viktig funktion, både för barn och vuxna. Det menar psykologiforskaren Per Johnsson.

Rädsla är en av människans mest grundläggande känslor, vars egentliga funktion är att skydda oss från faror i omgivningen. Att söka sig bort från det som är farligt borde ju vara logiskt. Så varför dras vi till skräckfilmer, krimpoddar och zombies?

– Det enkla svaret är att vi utsätter oss för fara för att lära oss handskas med den. Men det handlar också om att få tröst. När vi exempelvis ser en skräckfilm vet vi att det kommer en lösning. Man kan alltså se vårt behov av att bli skrämda som ett sätt att träna och göra oss förberedda, men med den tröstande vetskapen att allt kommer att bli bra till slut, säger Per Johnsson, forskare vid Institutionen för psykologi vid Lunds universitet.

Rädsla och stress samma sak

Rädsla kan kännas olika i kroppen men oavsett om du bränner dig på en platta eller blir skrämd av någon, går kroppen igenom samma process. Läkaren Hans Seyle var 1936 först ut med att etablera ett begrepp för den fysiologiska trestegsraket som kroppen går igenom vid stress eller rädsla.

– Hans Seyle etablerade begreppet generellt anpassningssyndrom (från engelskans General Adaptation Syndrom, GAS). Det är faktiskt samma system som sätts i gång inom oss oavsett om vi är rädda för att bli slagna eller stressade över att missa ett tåg, säger Per Johnsson.
 

Läs hela artikeln på Lu.se